One hella night :D
CAUTION : INSANELY RIDICULOUS DETAILS. DON'T READ IF YOU'RE BORED. YOU'LL END UP CURSING ME.
-
-
-
Reason I keep on smiling ;)
One of the nights yang memang... tader hala tuju? But it was fun.
Start dengan planning lepas exam Chemistry II. Mulanya nak pergi Bukit Raja tapi entah di mana silapnya. Haha. Pergi KFC makan malam dulu and aku tak cukup oksigen sepanjang dekat sana and then lepak tepi Bk aimlessly. It was nice, though. We sat in a circle and there were songs and we were talking and planning where to go. It was nice. I like it.
Then gerak pi Dataran Shah Alam. I never knew Shah Alam ada dataran yang macam Dataran Merdeka. With the green grass and luas semua. Pergi dataran malam-malam is one of my dreams. Walaupun tak dapat Dataran Merdeka, Dataran Shah Alam pon boleh. Hahah. Impian tercapai :P Selepas beberapa minit menikmati keindahan dataran (Muaz dengan Hafiq macam terencat boleh tak -.-), semua bosan. Main lattalitamplom sebab nak tentukan mana nak pergi. And Muaz dapat kuasa veto. Pergi haunted house. You know, HAUNTED HOUSE =.=" Aida dah freaked out gila. Hahah.
But terbaik bebeh. Rumah besau gila. Bak kata Nisa kalau orang mati dekat this side of the house, orang dekat the other side of the house takkan tahu. Then Hafiq dok citer pasal the history of the house. Plannya nak berhenti betul-betul depan entrance rumah tuh and cerita the history semua tapi semua macam tak setuju because IT'S A HAUNTED FREAKING HOUSE wehh! And plus, Aida ada Asthma so we didn't want to risk anything. Dia pon dah freaked out sepanjang perjalanan -.-"
Lepas tuh wander aimlessly lagi dengan kereta. Hafiq pusing round-about (did I spell that right?) banyak gila kali because I told him too. And surprisingly Falikh dekat belakang ikut pulak. Hahaha! Lepas tuh gerak tasik. I ran for a swing in the park ;) And I swing, swing, swing, swing, swing and swing. I kinda have a thing for buai you know. More good times happened here.
Wandered aimlessly, again.
Last-last gerak ICT. ICT yaw :D Jakun gila but who the heck cares lah kan. Asalnya diorang takmo pegi because I don't know. Didn't ask. But then sebab dah takde tempat sangat nak pergi and semua taknak balik, pergi lahh. Hahaha.
Tapi sebelum tuh pergi rooftop Giant kot. Konon nak menikmati lampu ICT with a better view lah kan. Padahal...
hahaha.
Time nieh best gilaa. Hahahah. Time tengah duduk dekat atas rooftop tuh aku nampak kereta polis tau dari atas. And then I said something like 'Polis takkan tahan kita en sebab duduk lepak dekat sini' and 'tetiba kita tidur balai en malam nieh' something like that. Then Hafiq tegur mulut aku jangan celupar.
Guess what?
Bila time nak gerak turun tuh, turun satu floor nampak kereta polis baik punya parking dekat sebelah tiang tiang tuh. I was like ... WHAAAAT? I didn't mean when I said aku nak tidur balai. Honestly. Then everybody kept calm and drove. I mean, Hafiq and Falikh lah sebab diorang yang bawak keta. Kitorang like lalu sebelah jeh then Hafiq angkat tangan with muka paling suci dalam dunia. Hahah. Atok Polis tuh pandang jeh. Slack gila pandangan. Nasib baik nasib baik. And and, the best part was, time nampak keta polis tuh lagu Kenangan Terindah tengah berkumandang. Hahhahaha it was, it is :) I said sorry sebab ter-bermulut (language, Fazra -.-) celupar.
And THEN barulah sampai ICT. I didn't know sape belanja untuk bayar ticket tapi we got in! Haha. Then jalan and jalan and jalan and jalan and jalan and jalan and gelak and gelak and lawak bodoh here and there and jalan and gelak and more good times and then time nak balik tuh Hafiq cakap nak tunggu sampai ICT tutup. You know, like padam all the lampu. Pak Guard kat situ pon cakap ICT akan gelap. I thought it'd be cool to wait. So we waited. For an hour kot.
ICT terang jeh -____-" Memang macam esok kot dia nak tutup. Haha.
Penat tunggu, kitorang pon balikkk. I slept in dekat Nisa's. And esok balik Ilham balik, packing baju and here I am! Home sweet home :D
P/S : Thanks korang for the night. It was aweeesoooomeeee :D
P/S/S : It was hard when we were so close but we barely made an effort to talk to each other. You know. I laughed so loud and talked all the time and tried to concentrate on other things just because I didn't wanna hear you talking. Or laughing. It wasn't easy for me. Not at all. It was hard bila I stopped hoping to meet you again and you showed up wearing my favorite shirt. And I was wearing an Elmo shirt. I guess it was easy for you, ey? I bet it was easy. I knew it's gonna be easy for you. I still know.
Ugh. I canNOT believe I'm having this conversation with myself again.
P/S/S/S : One long P/S/S yeah? Sorry :P